grodknark

ligger här i sängen och låtsas att jag är så trött som jag var för en timma sen. men det funkar inte.
vet inte vad jag ska göra! jag hatar att inte kunna sova, och jag hatar att veta att jag måste det.
fast egentligen, jag kan ju bara strunta i det. kommer dock inte vara fräschast i kommun imorgon, men men.
vad gör det om hundra år?!

det som uppenbarligen gör så att jag inte kan sova är väl dom där 23000 tankarna.
ah, skapligt sönderknullad i huvudet är jag..

jag kom på en sak, hur kan alla känslor tankar och funderingar få plats i en liten människa?
jamenar, vart någonstans är alltihop, det kan ju OMÖJLIGT få plats i huvudet, huvudet är ju inte så pass stort..
det måste flyta omkring i blodet, sitta i köttet, ligga precis under huden, på huden, överallt! men det borde inte räcka?! det kanske är i luften vi andas ut, i tårar vi gråter, svett, urin. ja, så måste det vara. men isåfall, då försvinner det ju, så fort tankarna, känslorna lämnar kroppen så existerar dom ju inte längre..
hur vet man vad som stannar och vad som går? vem bestämmer det? om det är jag själv så vill jag att beroendet ska gråtas ut, suget svettas ut, ångesten ska kissas ut, sorgen ska andas ut. resten kan stanna i mitt blod, i min hud, i mitt kött.



som om jag kommer somna nu.
ehm.