ah, en psykos-fylla senare och en halv rutten förmiddag.

helt jävla otroligt att jag har överlevt, verkligen.

ah. jag är fortfarande arg och lite halv ledsen för att dom där super-duper-mongona vilel vara bråkiga mot mig. kan verkligen inte förstå hur människor man inte ens känner kan gå in så innihelvetes jävla skit mycket för att göra folk ledsna. hur kan någon som inte ens känner mig säga att jag inte sörjer eller har sörjt på rätt sett.
vem är det egentligen som bestämmer vad som är rätt och fel?

ae, jag orkar inte.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0