som en svår och jobbig grej.
Jag skulle vilja stå på ett vitt bord, i ett vitt rum, och kasta tomater omkring mig.
lika oumgåsbar som en påse hallon. men det rör mig inte i ryggen.
länge sen jag skrev, läget är en aning stabilare men inre kaos får man ju leva med har jag hört.
bor ute i skogen nuförtiden, det är precis lika ballt som det låter! ha!
hänger en hel del inne i stan, trivs där. har hittat, ahm, två tjejer. har bara haft dom två människorna i min närhet (utan att uppfatta det) i två och ett halvt år. känner att jag har kontroll över det inre kriget när jag är med dom.
det känns kalas.
har inte speciellt mycket att rapportera om. så därför tänker jag inte göra det.
mjaaaaooow.
